Energilager, en möjliggörare för ett hållbart samhälle

Kapa toppar, lagra överskott och generellt minska samhällets sårbarhet – energilager skapar möjligheter på de flesta områden.

Människor har lagrat energi i hundratals år, till exempel genom att bygga vattendammar för att spara energiöverskottet från regniga dagar. Idag har vi tack vare teknikutvecklingen fler sorters energilager, lager som dels är mer flexibla, dels kan lagra energi från flera olika energikällor. Och det här, det ger stora möjligheter inom många samhällsfunktioner.

Om vi börjar på landsbygden finns det idag flera näringsidkare, till exempel lantbrukare, som sitter längst ut på ledningar som ibland drabbas av strömavbrott och som därför får störningar i sin verksamhet. Skulle man istället identifiera den kritiska transformatorn kan den kompletteras med ett energilager, till exempel PowerStore™, som direkt går in som backup om ledningen rasar.

Det här kan i sin tur utvecklas vidare. Dagens energilager är nämligen inte bara back-up utan har även möjligheten att forma ett bra 50-herznät. Tidigare har man trott att man behöver någon form av roterande massa för att klara av att hålla en 50-hzfrekvens i nätet, men till exempel ABB:s energilager PowerStore™ klarar att göra det utan roterande massor. Det innebär att vi kan koppla ifrån resterande nät och köra det lokala nätet i ö-läge, något som i sin tur leder till att du kan koppla in lokal generering, till exempel solceller som minskar sårbarheten ytterligare.

Ett annat viktigt användningsområde för energilager är kritiska samhällsfunktioner som polis och räddningstjänst. För även om sjukhus ofta har egen reservkraft för att inte riskera att stå utan ström vid större avbrott är det många andra viktiga delar av vårt samhälle som saknar det. I Ludvika kommun har man valt att adressera det problemet genom att installera ett energilager från ABB Power Grids i centralorten. Tanken är att lagret vid ett långvarigt strömavbrott både ska kunna försörja viktig kommunal verksamhet och starta igång kommunens vattenkraftstation.

Men det behöver inte ske avbrott i elnätet för att energilager ska kunna göra nytta. En annan mycket viktig funktion är att använda dem för att kapa toppar i energibehovet. Ta till exempel laddning av elbilar. En snabbladdare skapar höga laster under korta perioder och har du då ett känsligt eller svagt överliggande nät riskerar du nätkapacitetsbrist. Om du istället har ett lokalt energilager kopplat till laddstationen kan det agera effektstöd under tiden.

Och tittar du ännu större på hela kommuner kan energilager hjälpa till att lösa den nätkapacitetsbrist som idag gör att industrier nekas utbyggnad eller att planerade bostadsområden inte kan byggas. Har du en regional nätstation kan den kompletteras med ett energilager som balanserar lasttoppar med laddning och urladdning. Självklart löser inte det här problemet på lång sikt. För det krävs en utbyggnad av elnätet, men under tiden en sådan utbyggnad sker kan energilager ge den extra el som behövs för att expansionen av kommunens verksamheter och bostäder inte ska behöva vänta.

Vad är det då för teknik som används i dagens energilager? För ett energilager som ska användas i elnätet krävs hög prestanda med både förmåga att lagra energi under lång tid och möjlighet till snabb uppladdning och urladdning. Dessutom ska energilagret vara kostnadseffektivt. Sedan länge finns kemiska batterier baserade på salt och alternativ med bly eller nickel men dessa lösningar möter inte kraven.

Det finns också traditionella lösningar som vattenlager, som är bra för lagring över lång tid eller till exempel FACTS-lösningar som kan hantera mycket snabba förlopp.

Men den stora möjligheten står just nu litiumjonbatterier för. Där är vi mitt inne i en fantastisk utveckling. Batteriernas prestanda och kapacitet har ökat markant samtidigt som priserna har fortsatt neråt trots ökad efterfrågan. De klarar av de krav som elnätet ställer då de både kan lagra och mata ut höga energimängder. Däremot är litiumjontekniken ifrågasatt och det finns många som menar att tekniken inte är hållbar på sikt. Idag är det dock det bästa alternativet, men det forskas intensivt på andra tekniker. Bränsleceller baserade på vätgas är ett exempel som är lovande för framtiden.

På ABB Power Grids använder vi oss också mycket av litiumjonbatterier. Vi har jobbat med energilager i över 30 år och har idag flera olika varianter som enkelt kan installeras där de behövs just nu. Men bara för att tekniken och kunskapen finns betyder inte det att allt är klart. Vi står inför en period av lärande och kraftig teknikutveckling, något som kommer att göra att vi i framtiden på ett lättare och mer flexibelt sätt kan se till att vi har tillgång till energi där och när vi behöver det.

Vill du veta mer? Tveka inte att höra av dig till mig eller någon av mina kollegor på ABB Power Grids!

Categories and Tags
About the author

David Åkerman

Jag började på ABB 1999 som trainee och har sedan dess jobbat med elnätsautomation i olika roller. I dag jobbar jag som affärsutvecklare med fokus på energilager och inspireras dagligen i hur ny teknik förändrar spelreglerna för traditionella branscher. Energibranschen är en möjliggörare för en hållbar framtid och tillsammans med mina kollegor arbetar jag för att bidra till ett starkare, smartare och grönare elnät.
Comment on this article