Kan avloppsreningsverk bli resursutvinningsverk?

Med rätt process och rätt styrning av den, kan ett reningsverk bli en vinstaffär tack vare alla resurser som finns i avloppsvattnet.

Globalt är vattentillgången en av de viktigaste skillnaderna mellan människor, tillgången på rent vatten och fungerande sanitet är en självklarhet för den utvecklade världen. Vattenreningen, om man slår ihop vatten och avlopp, brottas med en mängd enorma utmaningar. Till att börja med ska allt vatten flyttas från vattenverket till hushållet och från hushållet till avloppsreningsverket. Ledningarna behöver vara täta för att vattnet inte ska förorenas eller förorena omgivningen. Övervakningen av den här transporten kan bli hur avancerad som helst – allt från att bara hålla koll på var ledningarna går och hur mycket som kommer fram av det som pumpades ut, till att kunna förutspå läckor på bara någon centimeters noggrannhet. Konstigt nog är det ganska ovanligt att mängden vatten som pumpas till hushållen från vattenverket stämmer överens med mängden vatten som kommer till avloppsreningsverket. Oftast kommer det till vatten på vägen, ibland så mycket som 50%.

Skärpta krav på vattenrening

Många avloppsreningsverk i Sverige brottas idag med nya krav på reningseffektivitet på det vatten som släpps ut till sjöar och vattendrag. De skärpta kraven har ett gott syfte – att värna om våra sjöar och hav. Men det innebär att stora investeringar behövs för att reningsverken ska klara att rena vattnet effektivt. De allra flesta reningsverken i Sverige håller en hög reningsgrad och den ytterligare skärpningen innebär att vattnet kommer att vara mycket rent när det släpps ut – ibland nästan renare än den recipient som vattnet släpps i. När vattnet renas finns även möjlighet att utvinna värdefulla näringsämnen som skulle kunna återanvändas i jordbruket. Men då måste först ämnen som skulle kunna skada grödan, till exempel tungmetaller, separeras från näringsämnena. Internationellt talas det om att förvandla ”avloppsreningsverk” till ”resursutvinningsverk” med ny innovativ reningsteknik. I Sverige har reningsverken kommit långt, inte minst genom den långa traditionen att utvinna gas från slammet som kan användas för kraft- och värmeproduktion eller fordonsbränsle.

Reningsverk kan bli en vinstaffär

En viktig förutsättning för denna utveckling är att processen är energieffektiv i alla steg. Jag är övertygad om att med rätt process och rätt styrning av den, kan ett reningsverk bli en vinstaffär tack vare alla resurser som finns i avloppsvattnet. Ett systemtänk med enorm komplexitet kommer att krävas för att lyckas genomföra skiftet inom svensk och global VA-infrastruktur. ABB:s vision är att styr- och övervakningssystemet ska kunna följa varje viktig resurs genom systemet. Vi vill att näringsämnen blir gödsel och organiskt material energi – att varje kolatom kan bli rötad, förgasad eller förbränd på det sätt som ger mest energi. Vi vill att ett avloppsreningsverk ska ses som ett resursutvinningsverk och vi vill vara drivande i den utvecklingen.

Sverige kan ta lead i utvecklingen

Ett system som ska övervaka, styra, larma och optimera i morgondagens VA-verk måste vara väldigt detaljerat och noggrant samtidigt som det rent geografiskt ska täcka hela VA-infrastrukturen. Den som är ansvarig för varje värdefull droppe vatten måste kunna övervaka läckor, följa varje näringsämne genom hela reningsprocessen och tydligt se var energiåtgången är som störst. Vi befinner oss i en tid när allt vatten och alla resurser måste räknas, därför måste vi inte bara kunna skala upp systemen utan också hålla samma fina, noggranna styrning på små anläggningar. Jag tror att det här blir otroligt spännande och jag tror att Sverige kan ta lead i utvecklingen att förvandla avloppsreningsverk till resursutvinningsverk. Resan har redan börjat.

 

Categories and Tags
About the author

Emma Nehrenheim

Jag började på ABB 2014 och idag delar jag min tid med Mälardalens Högskola där jag leder en forskargrupp inom hållbar vattenrening. Dessförinnan har jag jobbat som forskare och projektledare i flera svenska och internationella forskningsprojekt. Jag har varit engagerad i International Water Association (IWA) som medlem i specialistgruppen Water and Industry sedan 2009. Jag är utbildad till teknisk doktor i miljöteknik med inriktning vattenrening. Foto: Pia Nordlander
Comment on this article