Att vara mentor till nyanlända ingenjörer är min chans att ge tillbaka

Foto: Magnus Glans

När gav du senast någon en hjälpande hand? Den frågan ställde jag mig efter sommaren 2014.

Det var inte så att jag gick tillbaka till jobbet från semestern med en ”rädda världen”-mentalitet men när jag fick förfrågan av Sveriges Ingenjörer att bli mentor åt en nyanländ ingenjör såg jag min chans.

Sveriges Ingenjörer driver tillsammans med SFINX (Svenska för Ingenjörer) ett mentorsprogram. Syftet är att ge nyanlända ingenjörer en inblick i vad det innebär att arbeta som ingenjör i Sverige och tillfälle att samtala på svenska med en professionskollega. Ingenjörerna har alla olika skäl till att komma till Sverige. Allt ifrån anhöriginvandring då partnern fått ett jobb här eller att man flyr från krig och förföljelse. Det som sammanfogar gruppen verkar vara en vilja att få tillföra något till Sverige och att få använda sig utav sina kunskaper som ingenjörer.

Värdefulla pratstunder

Jag som mentor träffar min adept enskilt sex gånger. Då pratar vi om det som han upplever sig ha störst behov av för tillfället. Det blir allt från CV, ansökningsbrev och vad man pratar om på intervjuer till hur en svensk arbetsplats ser ut. Eller vad man pratar om på fikapauserna och vilka olika jobb man kan ha som ingenjör. När tillfälle ges delar jag också med mig av mitt kontaktnät.

Vi mentorer och adepter träffas också i hela terminskullen tre gånger för att diskutera och nätverka. Det är intressant att lyssna till vilka olika jobb man kan ha som ingenjör. För min egen del som jobbar på enheten FACTS så är det kul att träffa mentorer som jobbar på Energidepartementet, Svenska Kraftnät och Vattenfall och lyssna till deras vardag och hur deras bild av ABB ser ut. Dessutom är det naturligtvis kul att göra reklam för ABB inför mycket kunniga adepter.

Referenser och kontakter öppnar dörrar

En reflektion som jag gjort är hur väldigt viktigt det är med kontakter i ingenjörstunga branscher. Är du sugen på att hitta ett nytt jobb så pratar du med några gamla kollegor, studiekamrater eller kompisar. Har inte de något tips så kanske du söker på en annons som ligger ute men ofta så har du en bekant på den arbetsplatsen. Om inte annat så har du, som erfaren ingenjör några referenser som kan känna personer några där. För en invandrad ingenjör så saknar denne både gamla studiekamrater och referenser i Sverige och om det är riktigt illa kanske det är svårt att få tag på referenserna i examenslandet.

Alla blir vinnare

Som svensk ingenjör med en utbildning från en svensk högskola kan jag inte annat än vara tacksam över hur bra utbildning jag fått. Och då menar jag också fått. Jag har betalat med mitt anletes svett men jag kan göra det oavsett vad mina föräldrar jobbar med och den bakgrund jag kommer ifrån. Att hjälpa en person med hög utbildningsnivå in på den svenska arbetsmarknaden hjälper alla; adepten får ett jobb; adepten kanske lämnar ett jobb han är överkvalificerad för till någon annan; adepten blir nettogivare till Sverige; och jag själv kan känna mig lite bättre för att jag hjälpt någon annan uppfylla sina mål.

Nu kan jag då säga att just nu hjälper någon som behöver en hjälpande hand. Jag kan inte påstå att jag har räddat världen men jag vill åtminstone tro att jag har gjort den lite bättre.

Categories and Tags
About the author

Patrik Sjööquist

Född i Karlstad 1979 och tog min examen från Chalmers inom Industriell Produktion 2008. Jag började på ABB direkt efter examen på marknadsavdelningen på Kabeldon i Alingsås strax utanför Göteborg. Där var jag ansvarig för kabeltillbehör i regionerna Nord- och Sydamerika. 2010 flyttade jag till Västerås när jag började på FACTS marknadsavdelning som säljprojektledare. Jag vikarierade kort som marknadsansvarig för Europa på FACTS innan jag bytte till projektledningsavdelningen hösten 2014. Gift med Anna och vi har en son, Tage, som föddes 1/1 2015.
Comment on this article