Skärpta elkvalitetskrav för vindkraften

Foto: Hans Eriksson

Reaktiv effekt liknas med skummet på ölen. Man vill ha det men för mycket upptar eftertraktat utrymme. Nya krav ska reglera reaktiv effekt från vindkraft.

För att öka överföringsförmågan i ett elnät strävar man efter att minimera den reaktiva effekt som belastar nätet. Därför ställer Svenska Kraftnät krav på reaktiv effektproduktion i kraftgenereringsanläggningar. Vindkraftsproducenter har hittills särbehandlats eftersom vindkraftsparkerna ofta har varit relativt små. Nu är kraven dock på väg att skärpas vilket jag tycker är rätt väg att gå.

Vindkraften blir i allt större grad en del i elsystemet och vindkraftsparkerna ökar i både antal och storlek. År 2014 stod vindkraften i Sverige för 11 TWh elproduktion från cirka 3000 vindkraftverk, vilket motsvarar cirka sju procent av Sveriges totala elproduktion. 2025 räknar Svenska Kraftnät med att vindkraften står för 17 TWh. Med en större andel vindkraftsgenerering blir det allt viktigare med krav som säkerställer bra och stabil elförsörjning till slutanvändarna.

I Sverige tillämpas inte nätkoder fullt ut för vindkraft

I exempelvis Tyskland, Storbritannien och Spanien finns sedan många år en tradition av grid codes (nätkoder) som ställer krav på reaktiv effektstyrning från vindkraftsproduktion. Hittills har liknande nätkoder inte tillämpats fullt ut för vindkraftsproduktion i Sverige även om elkvaliteten gentemot slutanvändaren är definierade enligt riktlinjen EN 50160. Detta på grund av att det inte har funnits riktlinjer för hur kraven i EN 50160 ska säkerställas av elnätbolagen och av Svenska Kraftnät.

Då länderna i Europa blir mer och mer sammankopplade arbetar nu samarbetsorganet ENTSO-E med framtagning av nätkoder och riktlinjer som ska underlätta för en gemensam elmarknad inom EU. En av dessa nätkoder kallas RfG – Requirements for Generators. Nätkoden ska definiera och klargöra reglerna för anslutning av elproducenter och har gått igenom olika remissinstanser (ACER – organisationen för energimyndigheter). Nu ligger den på EU-kommissionens bord och förväntas bli antagen av EU-parlamentet under andra kvartalet 2015. Därefter ansvarar varje medlemsland för att implementera nätkoden.

Det här innebär stora förändringar för vindkraftsbranschen

Elkvalitetskraven ska gälla för all typ av kraftgenerering. Beroende på vindkraftparkens storlek och anslutningsspänning kan de nya nätkoderna dessutom även omfatta befintliga vindkraftsparker. Det vill säga gälla retroaktivt.

Det väcker naturligtvis många frågor. Hur verifieras att befintliga vindkraftsparker uppfyller kraven? Och vem ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att kraven ska uppfyllas? Kan man enkelt åtgärda de förbättringar som krävs? Hur säkerställs att nya vindkraftsparker uppfyller kraven?

Mitt svar på dessa frågor är prestandagaranti med prestandaprov

Då vi levererar elkvalitetslösningar till exempelvis stålindustrin är det vanligt att vi garanterar den elkvalitet som finns definierad i kontraktet. Vi ger en prestandagaranti vilken verifieras med ett prestandakrav. En garanti som får oss som leverantör att leverera det vi har lovat och en möjlighet för vindkraftsägaren att leverera mer användbar el till slutkonsumenten, det vill säga mera öl och mindre skum.

Categories and Tags
About the author

Christian Payerl

Österikare med några års erfarenhet inom industriautomation och som flyttade till Sverige i slutet av 1987. 1990 började jag på ABB som försäljare för mellanspänningsställverk och har sedan dess haft flera roller med fokus på systemförsäljning (mellanspännings- och högspänningsställverk och transmissionsprojekt). Sedan 2005 har jag arbetat med försäljning och affärsutveckling av lösningar för reaktiv effektkompensering och med elkvalitetsfrågor för olika industrier och applikationer. Främst för stål-, gruv- och vindkraftsindustrin.
Comment on this article