Intäktsregleringen innebär nya förutsättningar för elnätbolagen

Ei har beslutat om en ny intäktsreglering för reglerperioden, 2016–2019. Konsekvenserna kommer att bli betydande för elnätbolagen.

Elnätbolagens intäkter styrs och begränsas av en intäktsreglering där Energimarknadsinspektionen (Ei) tar beslut om bolagens intäktsram för en period om fyra år. Intäktsramen anger hur stora nätavgifter bolagen får ta ut från sina kunder under fyraårsperioden. I september i år beslutade regeringen att sättet för att beräkna intäktsramarna ska ändras, och förändringen kommer att implementeras för kommande reglerperiod, 2016-2019.

Den nya regleringsmodellen innebär förenklat att när tillgångarna i elnätet har nått en förutbestämd ålder får elnätbolagen inte längre ta ut nätavgifter för dessa. Bolagen kommer alltså behöva återinvestera i åldrande elnätstillgångar för att på sikt inte se sina intäkter minska.

Min bedömning är att konsekvenserna kommer att bli betydande, både med avseende på investeringsnivå och inriktning på investeringarna. Elnätbolag med hög åldersstruktur och höga nätavgifter i förhållande till sin intäktsram kommer att påverkas mest och först. Ett högre investeringsbehov kommer att leda till ett ökat kapitalbehov, vilket kan resultera i ökade finansieringsutmaningar. I förlängningen kan detta även innebära konsolideringar på elnätsmarknaden.

Förändringen av sättet att beräkna intäktsramarna kommer med största sannolikhet även att innebära att elnätbolagens investeringsbeslut, i större utsträckning än tidigare, kommer att baseras på ålder istället för på funktion och behov. Detta eftersom den förändrade regleringen ger ett så starkt incitament att prioritera gammal och redan avskriven utrustning utan hänsyn till tillgångarnas status och betydelse för bolagens förmåga att leverera en viss funktion och nytta.

Jag tror vidare att de nya respektive förstärkta incitamenten för ökad leveranssäkerhet, minskade nätförluster och effektvariationer riskerar att bli relativt svaga i förhållande till det starka incitamentet för återinvesteringar utifrån ålder.

Oavsett anledningen till investeringen kommer elnätbolagen dock behöva säkerställa att den ger en ökning av intäktsramen som överstiger den faktiska investeringskostnaden.

Vid sidan av starkare incitament för återinvesteringar kommer troligtvis den nya regleringen även att resultera i starkare incitament för elnätbolagen att hitta nya sätt att öka sina intäkter. Till exempel genom att utveckla och erbjuda nya tjänster. För att citera en av våra kunder: ”För att få ihop sina intäkter och sin affär så kommer det kanske inte längre vara tillräckligt för elnätbolagen att sälja ”mellangrädde”, det vill säga en elleverans som uppfyller myndighetskraven. De kan även komma att behöva komplettera sina erbjudanden med ”grädde”, det vill säga en elleverans som överträffar myndighetskraven och som vissa utvalda kundgrupper har en betalningsvilja för.”

Den nya regleringen innebär klart stora utmaningar men även möjligheter för elnätbolagen. Med ny teknik, kreativa tankar och samarbete kommer nya hållbara och lönsamma lösningar att växa fram. Vi på ABB är förberedda för diskussioner, dialog och direkta förslag.

Fördjupning

Intäktsramen beräknas enligt en schablonberäkningsmetod som bygger på elnätsbolagets kapitalkostnader, löpande påverkbara kostnader (kostnader som nätbolagen enligt Ei kan påverka själva) och löpande opåverkbara kostnader (kostnader som nätbolagen enligt Ei inte kan påverka själva). Kapitalkostnadskomponenten i intäktsramen fastställs baserat på avskrivningar och avkastning på elnätbolagets kapitalbas, där kapitalbasen utgör nuanskaffningsvärdet av alla de anläggningar som bolaget använder i sin verksamhet och som omfattas av myndigheternas definition av anläggningstillgångar – däribland ledningar, transformatorer, ställverk, etc. Värderingen av anläggningarna görs i första hand utifrån normvärden framtagna av Ei.

För innevarande reglerperiod, som sträcker sig 2012 – 2015, har kapitalkostnadskomponenten beräknats utifrån en real annuitetsmetod, där avskrivningar och avkastning på nuanskaffningsvärdet fördelas konstant över anläggningens ekonomiska livslängd. Metoden tillämpas utan hänsyn till anläggningarnas ålder, det vill säga alla anläggningar betraktas som nya och genererar därmed konstanta intäktsberättigade kapitalkostnader oavsett hur gamla de är och oavsett om de redan är avskrivna. Detta har enligt Ei bland annat gjort att det har saknats incitament för återinvesteringar. Elnätbolagen har helt enkelt getts ett starkt incitament att driva befintliga anläggningar så länge som möjligt, inte minst efter avskrivningstidens slut då de legat till grund för intäktsberättigade kapitalkostnader utan att generera bokföringsmässiga kapitalkostnader.

I september 2014 beslutade regeringen om en ändring av denna metod. Ändringen kommer att genomföras för kommande reglerperiod, som stäcker sig 2016 – 2019, och innebär bland annat att kapitalkostnaderna istället kommer att beräknas utifrån en real linjär avskrivningsmetod. Under denna metod bygger kapitalkostnaden på konstanta avskrivningar under avskrivningstiden samt på en avkastning på det fortfarande återstående oavskrivna restvärdet.  Metoden ger nätbolagen rätt att ta hänsyn till kostnad för kapitalförslitning även under ett begränsat antal år även efter avskrivningstidens slut. Den nya metoden kommer att tillämpas med hänsyn till anläggningarnas ålder och kommer att innebära initialt höga, men med åldern avtagande intäktsberättigande kapitalkostnader.

diagram-Jakub_750x400 Utöver förändringarna gällande kapitalkostnader sker bland annat även en viss förstärkning av incitamenten för ökad leveranssäkerhet. För innevarande reglerperiod (2012 – 2015) tar intäktsramen redan hänsyn till nätbolagets leveranssäkerhet då intäktsramen efter tillsynsperiodens slut justeras för bättre eller sämre leveranssäkerhet i förhållande till en fastställd norm. Detta incitament kommer att förstärkas något för den kommande reglerperioden (2016 – 2019). Dessutom skapas helt nya ekonomiska incitament för élnätbolagen i syfte att förmå dem att minska sina nätförluster samt effektvariationer i gränspunkterna mot överliggande och angränsande nät.

Läs mer om förhandsreglering av elnätstariffer på Energimyndighetens sida

Categories and Tags
About the author

Jakub Gubanski

Jag har sedan 2003 arbetat i varierande roller inom ABB och kraftindustrin, både i Sverige och internationellt. Från projektledare till säljare, avdelningschef, managementkonsult och slutligen affärsutvecklare. Idag driver jag ABB:s satsning på smarta elnät på den svenska marknaden. Är en fotbollstokig friluftsentusiast som gillar utmaningar.
Comment on this article